Filmtips: Milk - Älska din nästa såsom dig själv – Om mänskliga rättigheter, kristna och homosexualitet

Gus van Sants nya film Milk är en klockren skolbiofilm. Den är mycket välgjord på alla plan, den tar upp stora värdegrundsfrågor och passar för samtal inom väldigt många av skolans ämnen. För er som inte vet vad den handlar om så handlar den om Harvey Milk, den förste öppet homosexuelle som innehavde ett politiskt ämbete i USA. Men det är främst en film om mänskliga rättigheter. Det är ingen tillfällighet att denna film kommer ut samma år som man i Kalifornien (där filmen utspelar sig) har tagit bort möjligheten för homosexuella att gifta sig. I Sverige finns inte den möjligheten än, men med rätt stor sannolikhet kommer den rättigheten snart även hit. Det intressanta med Milk är inte just Harvey Milk som person utan den kamp han förde för att homosexuella skall ha samma rättigheter som andra i det amerikanska samhället. Det är en kamp som i filmen beskrivs som väldigt mycket en kamp mot den kristna kyrkan. Det är även en kamp för mänskliga rättigheter – att man inte skall diskrimineras pga etnisk bakgrund eller sexualitet. Det är en rätt sorglig film och fingret den pekar mot kristna människors hat är ändå filmens bestående intryck – i alla fall för mig. Vad är det egentligen som gör att en religion och tro som enligt min tolkning förespråkar kärlek kan skapa ett sådant hat och människoförakt mot andra. Som det så tydligt sägs i filmen – Älska din nästa såsom dig själv – verkar vara något som många kristna i USA inte lever efter. De verkar inte anse att homosexuella är din nästa. Vi arbetar mycket med kyrkan. Vi föreläser för kyrkan. Vi känner folk inom svenska kyrkan som är öppet homosexuella och många präster som längtar efter att få viga homosexuella. Vi känner många inom svenska kyrkan som jobbar med genus och gender-frågor men… de är inte en majoritet. De är nog med all säkerhet även ansedda som högst suspekta i USA. Därför är det faktiskt mycket intressant att se och diskutera Milk. För det talas om fanatism, hat och inskränkthet hos muslimer men sällan hos kristna. I USA finns det enorma doser av fanatism, hat och inskränkthet hos kristna. Det kan faktiskt vara en bra poäng att tala om det i den svenska skolan. Många vet nog inte om att detta finns i det USA som så många unga tycker ligger så nära Sverige. Men gör det verkligen det? Bara en sådan sak som att man firar Darwin i år. I USA anser enbart 14% av befolkningen, enligt Gallup, att evolutionen inte leds av Gud dvs Darwins läror. 43% anser att jorden skapades för c:a 6-8000 år sedan av Gud. Fundera på hur ni tror de siffrorna ser ut i Sverige. Den aversion många har mot homosexuella i USA är också den kopplad till kristna grupper i vilkas världsbild homosexualitet ett hot mot själva familjen – fundamentet för den kristna kyrkan i USA. I Sverige kan det vara svårt att förstå vad Gud eller Jesus skulle ha emot homosexuella – varför det anses så fel och okristligt. Lyckligtvis har svenska kyrkan en rätt annorlunda syn på förhållandet mellan kristendom och homosexualitet. Milk visar ändå rätt tydligt på de problem homosexuella har mött och fortfarande möter i USA.
Så Milk är mycket intressant film som skolbio. Den är intressant för att diskutera mänskliga rättigheter, religion och sexualitet. Den passar för diskussioner om moral, etik och politik. Den passar för samtal om rättvisa och solidaritet. Filmen passar till historieundervisning – om modern amerikansk historia (civil rights) såväl som undervisning kring minoritetskulturer. Genom den speciella stil med vilken filmen är gjord passar den utmärk till undervisning i språk såväl som bild och media. Milk är helt enkelt en film som passar de flesta ämnena på gymnasiet. En handledning är väl rätt given skulle jag tro.

Kan man skildra minnen på film? Om Waltz for Bashir och Persepolis.

Waltz for Bashir är en fantastiskt intressant film. Ur många aspekter. En är blandningen mellan animation och dokumentärt. För filmen är ju en animerad dokumentär på samma sätt som de utmärkta svenska filmerna Gömd och Slavar är. Men det som är intressant med filmen är att det är ett aktivt val av filmskaparen, Ari Folman, att animera filmen. I slutet av filmen klipper han ju in ”vanliga” filmsekvenser. Varför då? Varför berättar han filmen i en animerad form? En del av svaren ges i filmen i sig. Det handlar om minnen och det handlar om förtryckta minnen. Med andra ord minns inte berättaren själv det han berättar om. Han försöker pussla ihop sin berättelse tillsammans med gamla vänner och oss i publiken. Effekten av detta blir att vi får uppleva hur hans minne allt mer kommer tillbaka ända fram till de ”riktiga” bilderna. Det är först då han minns och vi alla kan se ”verkligheten”. Det är ett intressant stilistiskt drag. I serieromanen Persepolis och filmen baserad på densamma så handlar också om man berätta sina minnen i animerad form. Det verkar som om att om man skall berätta delar av mellanösterns mörka historia så passar den animerade formen bättre. Den animerade verkar även bra mycket bättre att berätta just minnen då vi som tittare lättare accepterar ovanliga stilgrep i animerad form som många hade tyckt vara konstiga i ”vanlig” form. Waltz for Bashir är på samma sätt som Persepolis en fantastisk skolbiofilm på gymnasienivå. Det är en film som passar historieundervisning, samhällskunskap, bild, media och svenska. Det är en film där man kan arbeta med händelser som än idag påverkar vår omvärld. Man kan ju även studera den hur den arbetar form och stilmässigt. En given skolbiofilm för i vår och höst. Kontakta din lokale filmpedagog för hjälp med analys och efterarbete.

Årets bästa 2008 - film

Årets bästa filmer 2008
Årets 3 bästa filmer som skolbio!

Horton
En film för de minsta tar upp riktigt stora ämnen. Frågor om tro, mobbning, respekt, vänskap och hur universum ser ut är bara några ”små” ämnen som tas upp. Snyggt animerat, väl valda röster och en bra berättelse gör denna film utmärkt som skolbio. Att den även har jättebra och intressanta ämnen att samtala om med mindre barn. Läs mer här.


Fighter
Filmer med starka tjejer finns det inte direkt drösvis av. Fighter är dock en sådan och en riktigt bra sådan. Filmen fungerar utmärkt i undervisningen att den vunnit pris på BUFF (Barn och ungdoms film festivalen) är bara något som stärker den tesen. Filmen har massor av ämnen att tala om i klassrummet eller med konfirmander. Vi har jobbar med den med olika grupper pedagoger och elever och har fungerat klockrent med alla grupper. Så vill ni ha en bra berättelse med intressanta ämnen som genus, relationer, att växa upp, sport och kulturell bakgrund så har ni funnit en film här.

De ofrivilliga
Det börjar bli lite tjatigt med våra hyllningar av denna film, men det är en helt fantastisk skolbiofilm. En film som är både utmärkt som film och helt fantastisk som skolbio. Läs mer om den här.

Filmtips: Skolan på bio - tre intressanta skolbio-filmer

I vinter kommer tre stycken filmer som alla utspelar i skolan. Alla tre är intressanta skildringar av främst gruppdynamik. Alla tre är bra filmer – inte bara som skolbio utan som fristående filmer. Filmerna De Ofrivilliga, Die Welle och Mellan väggarna kommer från Sverige, Tyskland och Frankrike och ligger nog verklighetsmässigt närmare den svenska skolan än sina amerikanska motsvarigheter. Alla tre jobbar även just med att ha en betraktande stil som påminner om dokumentären. De ofrivilliga och Mellan murarna skulle man rent utav kalla dramadokumentärer.
De ofrivilliga har vi redan skrivit om på filmpedabloggik – läs här. Kan dock nämnas att de scenerna som utspelar i skolan är mycket intressanta att samtala om i skolan. Om hur teori i klassrummet möter praktisk verklighet utanför klassrummet är spännande att se och diskutera.


Den tyska Die Welle bygger på en amerikansk förlaga – The Wave från 1981. Filmen är dock anpassad till dagens Tyskland och kryddad med kulturella markörer för dagens unga och blir därmed intressant i kulturellt närliggande Sverige. Skulle nazi-diktaturen kunna återkomma i dagens Tyskland? Detta land so levt och gjort upp med sitt arv – eller? Själva har jag i en vänsterförening personligen fått uppleva hur Autokrati fungerar i verkligheten. Det är faktiskt rätt skrämmande att se en film som Die Welle och så tydligt se vilka enkla mekanismer som krävs för att skapa en Autokrati eller diktatur. Filmen är välgjord och välspelad och har massor av intressant att samtala om i klassrummet. Handledning från SFi finns ute nu.
Den franska Mellan väggarna bygger på en bok av Francois Begaudeau som spelar i stort sätt sig själv. Även de andra skådespelarna i filmen kommer från skolan där filmen utspelar sig. Filmen jobbar mycket med långa sekvenser, utan en tydlig dramaturgi och utspelar i befintliga miljöer. Kanske inte det som man tänker elever skulle vara intresserade av men filmen äter sig in i våra medvetanden. Premiär 19 december.



Tre filmer om skolan. Tre filmer som bör arbetas med i skolan. Tre filmer som visar upp andra problem i skolan än de som ofta nämns i debatten.

Filmtips: Across the Universe – att mötas över generationsgränserna

När jag gick på gymnasiet hade vi ett projekt om ungdomskultur och vår lärare visade oss välvilligt en film om tiden kring Sgt. Peppers utgivning och 1968 i allmänhet. Jag gillade Beatles och hade skivan men den gick faktiskt inte vidare bra hos mina klasskamrater som mest tyckte läraren var nostalgisk. När jag såg Across the Universe tänkte jag på min lärares välvilja och att Across the Universe hade varit en fullkomligt klockren film i diskussioner kring ungdomskultur i klassrummet. Filmen är en musikal som använder sig av Beatles låtar för att berätta om tiden då de kom till. Mycket smart och pedagogiskt upplägg då det ger åskådare som inte vara med då få en koppling mellan musikens kraft och dess kopplingar till samhället utanför. Både musik och film är ju två konstformer som är väldigt tidsbundna och tidlösa samtidigt. Sedan har Across the Universe flera andra aspekter som gör den självklar som skolbio. Filmen är väldigt filmisk och arbetar mycket med enbart bilder och musik vilket kräver att lärarna och eleverna måste analysera bilderna och inte enbart det som sägs. Vilka bildlösningar har man valt? Varför? Hur är det filmat – vilka effekter ger det? Hur fungerar bilderna till musiken? Fungerar de utan musiken? Är det rent utav så att man arbetar kontrapunktiskt? Vad innebär då det?
Sedan kommer man inte från att filmen borde sitta rätt bra för musiklärare som får en film som täcker en stor del av Beatles karriär och ger lärarna möjlighet att arbeta med Beatles-musik men även deras utveckling över tid samt sätta den i en kontext. Across the Universe är en mycket intressant och spännande film att arbeta med i skolan och den pasar i många ämnen, språk, musik, historia och samhällskunskap. Vill ni prata genus funkar även det utifrån denna film. En handledning måste väl komma?

Filmtips: Horton

Antalet filmer riktade till de lite mindre barnen i skolan är under våren försvinnande få. Desto mer glädjande att en av dessa få filmer, Horton, är så bra. Horton bygger på en bok av USA:s Astrid Lindgren, Dr. Seuss. Filmen är skapad av teamet bakom filmen Ice Age. På samma sätt som Ice Age är det en film som lyckas kombinera mycket av det som gör en bra barnfilm. Den är form och stilmässigt mycket välgjord. Den har en mycket bra berättelse som är främst inriktad till barn men som samtidigt är rolig även för vuxna. Den har både i den amerikanska och svenska versionen mycket bra röster.
Det som ändå gör Horton så klockren för arbete i klassrummet är dess olika teman. För filmen handlar om enorma teman som görs lättbegripliga för barn. Berättelsens slogan att ”en person är en person oavsett storlek” är något som alla kan identifiera sig med, oavsett storlek. Filmen kan lättast beskrivas som en Matrix för småbarn. Det är en film som handlar om vad vi tror på och hur vi väljer att agera utifrån den tron. Finns det något större där ute och vem är det egentligen som sätter gränser för vår fantasi? Ytterligare ett av filmens teman: att våga stå för sina åsikter trots att ingen annan tror en, är även det ett tema alla unga kan känna igen sig i. Det är även en film om att respektera andra, sådana som inte är som vi andra – även det ett tema som kanske inte alla känner igen sig i, men ett tema man SKALL undervisa om.
Horton är en perfekt liten berättelse för att arbeta med i skolan. Den har en klassisk struktur som passar utmärkt till analys om hur man berättar. Den är form och stilmässigt mycket välgjord och passar för analys av form och stilelement i all sorts film. Tema och karaktärsmässigt finns här massor att prata om: metafysik, tro, respekt för andra, makt och storlek. Räkna inte med en handledning, men låt inte bli att arbeta med filmen för det, för det är en film som verkligen passar klassrummet.

Ping-pongkingen som skolbio?

Hur bra är Ping-pongkingen? Passar den som skolbio? Efter att själv sett denna film alla runtomkring mig som gör film, skriver om film eller arbetar med filmpedagogik anser så fantastisk så undrar jag lite varför? För jag håller faktiskt med de amerikanska filmrecensenterna – filmen är för mycket form, vilket kommer i vägen för innehållet. Det är mycket snyggt gjort, bra spelat och säker dialog…men…det berör mig inte nämnvärt trots att det borde det. Lite påminner det om Wes Anderssons filmer som är jättesmarta, snygga, välspelade och fulla med smarta repliker men rätt känslokalla. Att Ping-pongkingen är kylig är rätt medvetet då den utspelar i ett islandskap. Ändå blir jag inte vidare djupare berörd än vid vissa tillfällen. Jag tror nog tyvärr att den inte kommer fungera sådär jättebra som skolbio. Att även unga kommer att tycka filmen är för märklig och distanserad. Så när filmen nu får filmhandledning och kommer få fyror och femmor av kritikerna, se den verkligen själv och fundera på om era elever kommer kunna och vilja diskutera den. Är ert svar ja – för all del jag kan ha fel – gå och se den med era elever. Skulle inte rekommendera den under gymnasiet. Den har dock årets snyggaste filmposter.