Filmtips: Milk - Älska din nästa såsom dig själv – Om mänskliga rättigheter, kristna och homosexualitet

Gus van Sants nya film Milk är en klockren skolbiofilm. Den är mycket välgjord på alla plan, den tar upp stora värdegrundsfrågor och passar för samtal inom väldigt många av skolans ämnen. För er som inte vet vad den handlar om så handlar den om Harvey Milk, den förste öppet homosexuelle som innehavde ett politiskt ämbete i USA. Men det är främst en film om mänskliga rättigheter. Det är ingen tillfällighet att denna film kommer ut samma år som man i Kalifornien (där filmen utspelar sig) har tagit bort möjligheten för homosexuella att gifta sig. I Sverige finns inte den möjligheten än, men med rätt stor sannolikhet kommer den rättigheten snart även hit. Det intressanta med Milk är inte just Harvey Milk som person utan den kamp han förde för att homosexuella skall ha samma rättigheter som andra i det amerikanska samhället. Det är en kamp som i filmen beskrivs som väldigt mycket en kamp mot den kristna kyrkan. Det är även en kamp för mänskliga rättigheter – att man inte skall diskrimineras pga etnisk bakgrund eller sexualitet. Det är en rätt sorglig film och fingret den pekar mot kristna människors hat är ändå filmens bestående intryck – i alla fall för mig. Vad är det egentligen som gör att en religion och tro som enligt min tolkning förespråkar kärlek kan skapa ett sådant hat och människoförakt mot andra. Som det så tydligt sägs i filmen – Älska din nästa såsom dig själv – verkar vara något som många kristna i USA inte lever efter. De verkar inte anse att homosexuella är din nästa. Vi arbetar mycket med kyrkan. Vi föreläser för kyrkan. Vi känner folk inom svenska kyrkan som är öppet homosexuella och många präster som längtar efter att få viga homosexuella. Vi känner många inom svenska kyrkan som jobbar med genus och gender-frågor men… de är inte en majoritet. De är nog med all säkerhet även ansedda som högst suspekta i USA. Därför är det faktiskt mycket intressant att se och diskutera Milk. För det talas om fanatism, hat och inskränkthet hos muslimer men sällan hos kristna. I USA finns det enorma doser av fanatism, hat och inskränkthet hos kristna. Det kan faktiskt vara en bra poäng att tala om det i den svenska skolan. Många vet nog inte om att detta finns i det USA som så många unga tycker ligger så nära Sverige. Men gör det verkligen det? Bara en sådan sak som att man firar Darwin i år. I USA anser enbart 14% av befolkningen, enligt Gallup, att evolutionen inte leds av Gud dvs Darwins läror. 43% anser att jorden skapades för c:a 6-8000 år sedan av Gud. Fundera på hur ni tror de siffrorna ser ut i Sverige. Den aversion många har mot homosexuella i USA är också den kopplad till kristna grupper i vilkas världsbild homosexualitet ett hot mot själva familjen – fundamentet för den kristna kyrkan i USA. I Sverige kan det vara svårt att förstå vad Gud eller Jesus skulle ha emot homosexuella – varför det anses så fel och okristligt. Lyckligtvis har svenska kyrkan en rätt annorlunda syn på förhållandet mellan kristendom och homosexualitet. Milk visar ändå rätt tydligt på de problem homosexuella har mött och fortfarande möter i USA.
Så Milk är mycket intressant film som skolbio. Den är intressant för att diskutera mänskliga rättigheter, religion och sexualitet. Den passar för diskussioner om moral, etik och politik. Den passar för samtal om rättvisa och solidaritet. Filmen passar till historieundervisning – om modern amerikansk historia (civil rights) såväl som undervisning kring minoritetskulturer. Genom den speciella stil med vilken filmen är gjord passar den utmärk till undervisning i språk såväl som bild och media. Milk är helt enkelt en film som passar de flesta ämnena på gymnasiet. En handledning är väl rätt given skulle jag tro.

Filmdagarna i Malmö – en reflektion om homoerotik och manlig gemenskap

Vi män gillar andra män. Vi gillar att se filmer där män gör saker tillsammans. I höstens filmskörd är detta väldigt tydligt. I filmer som De Ofrivilliga, Pineapple Express, Tropic Thunder, Sex Drive och Step Brothers. Pineapple Express sätter nog världsrekord i manligt homoerotisk subtext. Filmen handlar om två män som upptäcker att det viktigaste i livet är manlig vänskap. Man ställer snarare upp för sin sanna kompis än gifter sig, eller som man säger i filmen :”bros before hoes”. Ut över detta finns det mycket för queer-teoretiker att fundera över i denna film. För vad är norm i manlig gemenskap? Frågan blir riktigt intressant i Ruben Östlunds utmärkta De ofrivilliga. I denna episodiska film så handlar en av episoderna om ett grabbgäng som träffas över en helg i en stuga. Grabbarna är numera män med kvinnliga partners, jobb och kombis. Med alkohol i kroppen så verkar den manliga gemenskapen bli mer än bara grabbig och de homoerotiska under och övertonerna finns där igen. Scenen där en av dem som blivit avsugen av sin kompis försöker förklara för sin flickvän att han och hans kompis brukade göra detta förr i tiden är fantastisk. Homosexualitet och manlig gemenskap återkommer i Step Brothers. Här handlar det om två 40-åringar som bor hemma och som blir tvungna att bli halvbrorsor. Homoerotiken finns där i flera scener och ordet mangina lanseras. I Tropic Thunder som driver en hel del med filmbranschen och speciellt actiongenren finns den dolda homoerotiken igen. Eller så dold är den inte – kvinnoförnedrande rapparen är homosexuell och som en av actionstjärnorna säger – det är Hollywood, alla är väl lite homo ibland. Sex Drive som är den bästa sexkomedin sedan American Pie har givetvis en hel del homoerotik den med. Tuffa brorsan mobbar huvudpersonen för att han inte haft EN flickvän innan han är 18. Då blir man ju gay. Gissa hur det går för brorsan innan filmen är slut, vad han kommer på? Problemet för män att visa sina känslor för andra män blir allra mest tydlig i Pineapple Express. Denna film som till ytan handlar om droger är en film om manlig vänskap på gränsen till att bli något mer. Nästan varje scen och replik har en homoerotisk underton. Vänskap mellan män är ändå det enda riktigt sanna och värdefulla – bros before hoes.
Det intressanta är att sätta alla dessa filmer mot den film i höst som faktiskt handlar om manlig kärlek, gemenskap och vänskap – nämligen Patrik 1,5. I Patrik 1,5 är det nämligen helt vanligt med två män som är partners. De är med varandra så som vi brukar se heterosexuella par. Alla i omgivningen förstår inte, men i filmen skildras den homosexuella relationen som den mest normala. Den homofoba grannen är farlig för alla i sin bil, ordföranden är otrogen mot sin fru med grannfrun etc. Den som ser filmen är vid filmens slut seriöst övertygad att ett homosexuellt par kan vara det allra bästa alternativet för ett barn eller en ungdomsbrottsling. Men filmen har inga homoerotiska undertoner – här kan manlig gemenskap vara både romantisk, familjär och vanlig.
Välkomna till en filmhöst som verkligen kommer att handla om manlig gemenskap på mer än ett sätt.