FRA – filmen – Om avlyssning och frihet i amerikansk film.

I Hollywood finns det en motvilja mot avlyssning. Den kan faktiskt jämföras med Hollywoods aversion mot att människan leker Gud (Frankenstein, Terminator, Matrix, Jurrasic Park m.fl). Anledning till denna motvilja att det faktiskt ligger något djupt rotat hos väldigt många amerikaner som säger att leka Gud och att staten kontrollerar sina fria medborgare är ont.
I kölvattnet på Watergate-skandalen kom på 70 och 80-talet kom två mästerliga filmer om avlyssning, nämligen Francis Ford Coppolas Avlyssningen (the Conversation) och Brian DePalmas Blow Out. Både handlade om hur staten avlyssnar sina medborgare för att kunna använda det för egna politiska syften. Det fanns även under denna tid flera andra filmer som berörde liknande teman som Six days of the Condor, The Parallax View och Manchurian Candidate.



På 90-talet kom avlyssningstemat tillbaka, allra tydligast i filmen Enemy of the State. Enemy of the State skulle visa sig vara en rätt kuslig förebråelse av avlyssning och synen på amerikanska medborgares rättigheter innan kriget mot terrorn startade 12 september 2001. Det är heller ingen tillfällighet att Gene Hackman gör en uppdaterad roll av sin roll från Avlyssningen. Det verkade som att 90-talet behövde en påminnelse att med ny teknik så blev möjligheterna att avlyssna det egna landets medborgare bra mycket större och enklare än på 70- och 80-talet. Under denna tid kom även Wim Wenders bortglömda End of Violence som just handlar om skapandet av ett övervakningssamhälle. Filmen är amerikansk och handlar en del om förhållandet till våld. Filmen är gjord av en tysk vars erfarenheter från DDR och kommunistregimers övervakning här sätts i ett nytt sammanhang. Kan jämföras med De andras liv (läs nedan).
Så kom 11 september 2001. Kriget mot terrorn började och med det nya möjligheter att avlyssna det egna folket. Officiellt var det inte så många som protesterade mot statens möjligheter att avlyssna och inskränka folks rättigheter. Lägg märke till att detta är ett folk som lever i ”the land of the Free” som de sjunger i sin nationalsång, där alla vet sina ”miranda rights” från TV (You have the right to…) och som har en konstitution vars första del handlar om frihet av olika slag.
2002 kom Minority report. En film som handlar om ett övervakningssamhälle där man dömdes för brott man kunde tänkas begå. Handledning finns här.
Hollywood tyckte med andra ord att det var dags att ännu en gång påminna amerikaner och resten av världen att det inte är helt lyckligt att avlyssna sina egna medborgare. Detta hände i alla möjliga filmer som Simpsons, Hulk, I Robot, Bourne-filmerna, Red Eye, Transformers, Shooter och Die Hard 4.0.
Även filmer som filmkritiker gillar som Red Road, Dolt Hot (Caché) och De andras liv tog upp problematiken. Red Road handlar om övervakningssamhället i England där man satt upp tusentals kameror för att övervaka mot terrorism. I Dolt Hot är det en berättelse om hur vi som tittare på film övervakar karaktärerna i filmen. Någon skickar videokassetter till ett par som filmats och vad denna filmning gör med paret. De Andras liv är en film om forna DDR men en samtidigt en viss påminnelse om hur ett övervakningssamhälle kan se ut och dess konsekvenser för de som lever i det samhället. Filmen har fått kritik från forskare av Stasi som säger att filmen är en skönmålning av övervakarna. Det finns inte ett enda dokumenterat fall av någon högre övervakare som hoppade av eller ändrade åsikt. Oavsett är det en film om övervakning det är en utmärkt film på alla sätt.
I fredags hade Eagle Eye premiär. Filmen hatades av svenska recensenter. Publiken verkar dock gilla den. Förmodligen för att det är en film som är helt rätt i tiden i dessa FRA-tider. Vad skall vi ha övervakning till? Vem skall använda den och finns det någon garanti att det inte kommer att missbrukas? Det är några av frågorna som filmen ställer. Allra mest handlar det om frihet. Hur fri är du om allt sker runtomkring dig kan övervakas? Om allt du gör övervakas för att definiera, kategorisera och ringa in just dig. Vem bestämmer när och hur denna information skall användas? I USA har man redan genomfört samma inskränkningar som man vill genomföra i Sverige. De flesta amerikaner vet dock inte om detta. Den debatt som vi haft om i Sverige har varit fullkomligt frånvarande i USA. Så Hollywood passar på att visa i olika filmer som de ovan att informera folket, både i USA och resten av världen. Så vad gäller Eagle Eye - skolbio? Nej, förmodligen inte men borgerliga partier i riksdagen borde ta sig en titt på den och fundera över begrepp som frihet – ett begrepp de fullkomligt verkar förlorat innebörden av.

Ideologierna är inte döda! Om FRA och fascistliberalerna

När debatten om FRA-lagen var som hetast funderade jag på hur någon som kan kalla sig liberal (något jag själv kallar mig) kan rösta igenom en sådan lag. Veckan efter har många pusselbitar tillkommit och helt plötsligt blev det alldeles klart. De som sitter i partier som folkpartiet och centern, men även moderaterna är liberala. De har skapat en ny definition av ordet liberal bara. De är inte nyliberala, inte socialliberala ej heller filosofiskt liberala de är Fascistliberala. Nu kanske ni tycker jag överdriver lite men låt mig exemplifiera.
De flesta som kallar sig nyliberala idag hyllar författarinnan Ayn Rand och har henne som främsta ideologiska ljus. Inget fel i det men drar man hennes idéer hela vägen så hamnar man lätt i fascism. Enkelt sammanfattat – staten skall inte påverka folks handlande och frihet. Med ett undantag, staten får inverka om folks rättighet till frihet hotas (tänk FRA). Det är visionen om ett samhälle där den med mest initiativförmåga segrar. Men vilka friheter är det som hotas egentligen? Terrorhot hävdar vissa – visst men vad är terrorism? Och vem bestämmer det – är det folket eller staten? Är det staten så hamnar man lätt i ett fascistiskt läge.
FRA:s chef gick ut dagen efter beslutet och sade att liknande lagar till FRA-lagen finns redan på andra ställen, han nämnde dock inte var. USA är ett sådant ställe men främst används det i länder som Cuba, Burma, Saudiarabien och Kina. Kina är ju annars ett land som många folkpartister och nyliberaler som Johan Norberg hyllar. Men vad är Kina egentligen? Är det en demokrati? Knappast. Det dessa skribenter och politiker oftast lyfter fram i Kina (Norberg i senaste boken, Leijonborg i bokform och talform) är just det Ayn Randska. Landet Kina är en diktatur och det är okej så länge det även är ett land som verkligen främjar frihet att skapa sitt eget välstånd. Det är Kina som ett fascistisktliberalt Utopia.
I dagens DN 24/6 finns det två krönikor som berör FRA lagen. En är på ledarplats:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=796898
Här är det Hanne Kjöller som anser att rösta igenom FRA-lagen var ett borgerligt självmål. Hon undrar hur liberaler kunde rösta igenom ett sådant förslag men om hon skulle se dem som fascistliberaler skolade i Ayn Rands skola så skulle hon nog förstå hur dessa, främst unga liberaler tänker.
På kultursidorna skriver historikern Lars Ilshammar om digital demokrati:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=797059
Här är utgångspunkten en annan. Han ser vad som har hänt under de senaste åren utifrån den digitala utvecklingens historia. Han pekar på ett nytt samhälle där just det som FRA-lagen är skapad till att övervaka är de redskap som många använder för att skapa sin vardag och att påverka demokratin. Det blir en krock mellan de gamla partierna samt ideologierna och dagens mediesamhälle. De gamla ideologierna ser den nya tekniken (nedladdning räknas in här) som ett hot mot demokratin medans dagens unga anser att den nya tekniken kanske gör demokratin.
Skall man vara konspiratorisk lagd (och det är jag) kanske man skall se det just så. Man skapar lagar som FRA-lagen för att man är rädd att det folk gör är terrorism. På ett sätt är det ju det. Folk använder sitt internet för att ta reda på andra saker än det politiker tillsammans med etablerade medier ger folket. Folk använder sig av de nya medierna för att påverka och förändra världen de lever i – det leder ju till revolution och det kan säkert klassas som terrorism tycks man tänka. Tror ni mig inte? Fundera på varför över 50 miljoner amerikaner tror att deras egen regering ligger bakom attackerna den 11 september. Fundera på varför inga medier (i USA och Sverige) rapporterade om rapporten som bekräftade att den amerikanska regeringen ljög och förfalskade information inför invasionen av Irak. Den kom förra veckan och enligt mig så borde det ha varit en toppnyhet världen över att man kommit fram till att regeringen i världens mäktigaste land ljög för att gå i krig. Om inte annat så har kriget påverkat vår omvärld.
Dagens unga, oavsett ideologi använder sig av internet allt mer (mer än de läser böcker, tidningar och magasin tillsammans). För dessa är internet ett, om inte det kanske viktigaste politiska redskapet som finns. Klart det måste övervakas. För vår erfarenhet som filmpedagoger är att internet faktiskt har lett till att dagens unga har bättre politisk koll och är mer politiskt engagerade än på bra länge. Inte partipolitiskt men politiskt och ideologiskt. Det är bland annat dessa unga man vill nå med nya personvalslagar. Det är säkert fullt möjligt. Kanske borde en del av de liberaler som blev ikryssade starta ett eget parti som står för deras åsikter – vad sägs om att göra om delar av centern och folkpartiet till Fascistliberalerna? Fast det kanske inte skulle ge så många kryss?