måndag, maj 26, 2008

Indiana Jones och Campbells förlorade skatt


George Lucas och Steven Spielberg har varit Joseph Campbells mest trogna lärjungar i Hollywood. Alla Spielbergs filmer och de flesta av Lucas har byggt på Campbells mytforskning. Allra tydligast var det i den förra Indiana Jones filmen. Nu har dessa två herrar gjort en ny Indiana Jones och det verkar som om de övergett sin läromästare, inte helt och hållet men ändå märkbart. När Lucas, som skrivit berättelsen som filmen bygger på, berättat i intervjuer innan filmen om hur de tänkt och om magin bakom Indy så har han refererat till Campbells tankar. När man sedan ser filmen verkar det som om han och Spielberg inte lyssnat på sig själva. Detta ger resultatet att den nya Indiana Jones är kanske den sämsta hittills. Visst har den en bra skurk och en hel del bra skådespelare men det räcker inte om inte berättelsen håller. Man kan fortfarande se filmen och bocka av delarna från hjältens resa men filmens djupare innehåll är inget vidare. Hade Lucas och Spielberg funderat mer på berättelsens mytiska innehåll hade de kunnat göra så mycket mer och så mycket bättre. Nu får vi ett pojkboksäventyr som i sina stunder är kul men som även innehåller många transportsträckor. Tyvärr saknas ett djup som bra berättelser enligt Campbell skall ha och därmed blev inte denna film en alltför bra film för att arbeta med i skolan.

1 kommentar:

jonge106@student.liu.se sa...

Mycket bra att belysa Campbells betydelse inom filmskapandets värld. Campbells teorier bygger mycket på den psykoanalytiska skolan och poängterar jaget utveckling, så som händer när Luke Skywalker måste möta sina egna onda sidor i grottan hos Yoda, innan han kan gudomliggöras. Även om Campbells teoriers generaliserbarhet kan ifrågasättas så kan en film omöjligt misslyckas om filmskaparen både till struktur och innehåll följer Campbells teori.