Mer amerikanskt presidentval – några tips till.

I farten i fredags missade jag flera bra internettips:
Huffington Post
http://www.huffingtonpost.com/
Detta är en av de största bloggarna i USA. Den är politisk, den är pro-demokratisk vilket kan vara bra att veta. Den är samtidigt ett utmärkt exempel på hur dagens bloggar gör det arbete journalister borde göra i USA. Här finns även en sammanfattning vad de amerikanska talkshowerna pratat och kommenterat i veckan – både roligt och ger er bra koll på vad det pratas om i USA.

Gawker
http://gawker.com/
Detta är en skvallersajt som lyckats få fram en hel del riktiga nyheter under denna presidentvalskampanj. Det är en intressant sajt för att studera hur framtidens blogg kan se ut. Går man in här finns en hel del trams men även en hel del mycket matnyttigt att använda i undervisningen.

LiveStation
Detta program möjliggör för er att kolla på diverse nyhetsprogram strömmande i klassrummet. Inte minst är det intressant att studera hur t.ex. BBC och Al Jazeera skildrar det amerikanska valet. Ladda ned här: www.livestation.com

Amerikanska statens egna hemsida om valet
http://www.usa.gov/Citizen/Topics/Voting/Learn.shtml
Här finns flera pedagogiska tips på hur det amerikanska valet fungerar. I för sig på engelska men eleverna borde klara av det.

Göran Rosenbergs sista artikel i sin serie om vart USA är på väg – var i söndagens tidning läs den gärna här. Hans TV-serie om vart USA är på väg visas fr.o.m. idag, tisdag den 21/10 på TV4. Kolla in mer här.http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.682160&renderingdepartment=2.4034

Ett sista tips: Senaste Kobra som ursprungligen sändes 20/10 handlade bl.a. sanning i medierna. Arbetar ni med media – se programmet – kolla speciellt in reportaget om förra presidentvalskampanjen. Det kan ni se här:
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1284496

Går rapport på PCP?

Det här reportaget sände rapport i sin kvällssändning. Frågorna hopar sig om hur i allsin dagar tänkte man?

1. Är detta en nyhet?
2. Är detta verkligen ett reportage som skall uppta stora delar av den lilla tid rapport har på kvällarna?
3. Finns det någon som har koll på medieverkligheten i USA?
4. Har man hört talas om källkritik?
5. Är man ironisk?

Svaret på alla frågorna är faktiskt nej!. Även om man till rapports försvar kan säga att det finns visst nyhetsvärde att hon ställde upp - men nyhet?
Men tror de verkligen på Rapport att inslaget med Alec Baldwin inte var fejkat? Allvarligt? Hur jävla korkad får man vara? En annan fråga uppkommer. Får man och bör man vara medvetet ironisk i nyhetsinslag? Det vore väldigt kul om det är en ny policy från Rapport. Personligen tror jag ibland hela Rapportsändningar är ironiska men det verkar inte ha varit tänkt så när man frågar journalisterna i fråga.

Så grattis här har ni ännu ett tragiskt exempel på att nyheterna i SVT bara blir sämre och sämre (om än roligare)

Presidentvalet på film och TV – en pedagogisk guide.

Folkets Bio Filmpedagogerna har nu jobbat med att föreläsa om presidentvalet i USA över en månad. Vi tänkte passa på att dela med oss av våra erfarenheter och ge er pedagoger tips på sådant som är intressant att ta upp.
Det amerikanska presidentvalet avgörs allt mer i TV och på internet. Som svensk kan det vara svårt att se och överblicka vad som sker i USA och hur debatten där ser ut och vad som styr den. Med hjälp av internet finns idag dock större möjligheter än på länge.

TV:
SVT har gjort en mycket bra sajt och en ambitiös satsning på presidentvalet. Kolla in den på:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=97345&a=1256174&lid=puff_1276115&lpos=extra_0

Här kan man läsa om de senaste nyheterna men även se vilka program som SVT kommer att visa angående presidentvalet. Här finns även en del bra länkar samt texter om valsystemet och annat godis.

Vill ni se vad som händer i USA så kolla in de stora TV-bolagens hemsidor. Fox News tar sida för republikanerna, MSNBC för demokraterna och CNN ställer sig någonstans i mitten.
Den vassaste analysen av presidentvalet får du dock inte genom att kolla in de vanliga Tv-kanalerna utan humorprogrammen. Daily Show, Colbert Report och Saturday Night Live är alla oerhört snabba, vassa och ofta väldigt pedagogiska i sina reflektioner över presidentvalet. Speciellt vad gäller debatterna har deras analyser och skämt efteråt varit riktigt bra kommentarer om det som sades och hur det sades. Daily Show visas även på Kanal 9 och Saturday Night Live visas på kanal 5 båda då med svensk text.
För att skämten verkligen skall fungera i klassrummet behövs dock lite bakgrundsarbete eftersom de utgår med rätta från att tittarna på dessa program har bättre koll på nyheterna än de som bara nöjer sig med vanliga nyheter.

Internet
Med hjälp av internet kan man ju nu lättare kolla in inte minst det som händer på TV i USA. Det är även så att det händer mycket direkt på internet och det är just på internet som mycket av debatten kring presidentvalet pågår.
På YouTube kan du här kolla in hur presidentkandidaterna visar upp sig. Här finns tal men inte minst finns här den reklam som amerikaner översvämmas av.
Enligt undersökningar så visar det sig att de som använder sig av internet som av informationskällorna kring presidentvalet har bättre koll än de som nöjer sig med enbart t.ex. tidningar, TV eller radio. Så mängden information som finns på internet möjliggör idag ett bredare sätt att ta till sig informationen.
Här kan du kolla in kandidaternas egna hemsidor:
McCain/Palin
Obama/ Biden

Film och DVD
Det har gjorts en del filmer om amerikanska presidenter såväl påhittade som faktiska. Här är några tips:
På bio kommer nu Oliver Stones film W, som handlar om den fortfarande sittande Presidenten George W. Bush. Intressant som bakgrund till dagens presidentval och situationen dagens USA befinner sig i.
På DVD finns flera filmer som är intressanta för att belysa olika delar av presidentvalet.

Filmen Contender är intressant där för att den handlar om en kvinnlig Vicepresidentkandidat. Även om film en är gjord utifrån ett väldigt demokratisk perspektiv är den intressant för att se på hur medierna och etablissemanget bemöter en kvinllig kandidat. Samma regissör, Ron Lurie, gjorde sedan även en TV-serie på samma tema Commander in Chief – där en kvinnlig vicepresident blir president då presidenten dör (ett inte helt otänkbart scenario i verkligheten). Även denna serie är mer prodemkratisk än republikansk. En serie som är skapad för att stödja den sittande presidenten är 24. Det intressanta är att det den serien gjort är att den synliggjort för amerikaner att man kan ha en färgad president. Inte en utan två färgade presidenter har funnits i denna serie – vilket enligt vissa har underlättat för Obama.

En fortfarande högst aktuell film som inte direkt berör presidentvalet men som handlar om modern amerikansk politik är Thank you for smoking. Thank you for smoking är en film som handlar mycket om hur dagens politik ser ut och hur man får fram sitt budskap.
I USA har även två miniserier gått,Recount och John Adams. Recount som är intressanta handlar om hela röstdebaklet för 8 år sedan (som mycket väl kan upprepas igen) – Serien vann en Emmy för bästa miniserie. John Adams vann även den flera Emmys och är intressant som en modern tolkning och skildring av USA:s andra president.

Tidningar
Klart man kan läsa i svenska tidningar om presidentvalet också även om rapporteringen mer ser ut som från sportevenemang än från politik. Hur mycket skrivs det om den politik som presidenterna vill föra och hur mycket skrivs det egentligen om det som politikerna verkligen står för?
I DN har Göran Rosenberg en artikelserie om hans bild av dagens USA. Det är intressant läsning och även om det inte direkt handlar om presidentkandidaterna så kan de läsas som bakgrund till varför debatten i USA ser ut som den gör. Läs här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1404&a=840770

TV-hösten är här! Tips till alla er lärare

Då eleverna allt mer ser TV istället för film på bio och DVD är det dags att ge er lite tips om vad som gäller nu när Tv-hösten drar igång igen.
I Sverige har de populära serierna Desperate Housewives, Greys Anatomy, Heroes och Ugly Betty kommit med nya säsonger. Idol 2008 har dragit igång men inte alls lika populärt som tidigare. På Kanal 5 har även den stora snackisserien i USA: Fringe dragit igång men utan större framgång.
I USA så är det fullt pådrag i höst efter en vår stympad av författarstrejk. Elevernas favoriter Heroes, Prison Break, Terminator: Sarah Connor Chronicles, Entourage och inte minst Gossip Girl har alla dragit igång nya säsonger.
Att se fram emot i höst på svensk TV (och som redan går i USA) har ni 90210 (en nyversion av den populära serien från 90-talet) och True Blood (med Alexander Skarsgård i en av rollerna). Om dessa serier kommer att slå i Sverige återstår att se men de har båda börjat bra i USA.
Så lite info så ni kan ha koll på vad eleverna ser i höst.

Boktips: Allt mitt är ditt av Johan Söderberg

På Bokmässan i Göteborg var bokbranschen och författarna redigt förbannade på nedladdningen. De verkade vara av åsikten att de förlorade hundratusentals kronor pga av nedladdningen. Det verkar som om bokbranschen räknar ekonomisk förlust som film och musikbranschen. Att om inte nedladdning fanns skulle alla köpa lika mycket som de laddar ned. För det första: Det är ett urbota korkat sätt att räkna. För det andra: vad gäller film och musik så har det visat sig att de största nedladdarna även är de största konsumenterna av ”laglig” film och musik. Vad gäller böcker tror jag att så inte är fallet. Jag tror att många av de som laddar ned ljudböcker normalt inte köper böcker (eller ljudböcker) och de som gör det, gör det i en försvinnande liten grad. Med andra ord – bokbranschen skulle inte få sålt böckerna ändå och kan inte räkna det som en stor förlust. Skulle vara intressant om man någon gjorde en undersökning av detta. Kanske har jag fel – kanske läser vi enorma mängder böcker i Sverige (om än med öronen) och kanske är rapporterna om ungdomars minskande läsvanor fel. Personligen tror jag inte det.
Johan Söderberg har skrivit en bok om fildelning, upphovsrätt och försörjning som heter: Allt mitt är ditt. Det är en utmärkt bok som alla borde läsa som är intresserade av frågor om upphovsrätt och framtidens medier. Det är mycket bra och grundlig genomgång av immateriell rätt, om nedladdning och fri kultur. Boken ger till och med förslag på hur olika lösningar på den problematik som bl.a. nämns ovan kan lösas. Så är ni intresserade av dessa frågor – läs denna bok. Vad gäller film, musik, TV och numera även bokbranschen – läs boken och försök att ta in i alla fall lite information om hur världen vi andra lever i ser ut och inte hur ni tror den ser ut.

FRA – filmen – Om avlyssning och frihet i amerikansk film.

I Hollywood finns det en motvilja mot avlyssning. Den kan faktiskt jämföras med Hollywoods aversion mot att människan leker Gud (Frankenstein, Terminator, Matrix, Jurrasic Park m.fl). Anledning till denna motvilja att det faktiskt ligger något djupt rotat hos väldigt många amerikaner som säger att leka Gud och att staten kontrollerar sina fria medborgare är ont.
I kölvattnet på Watergate-skandalen kom på 70 och 80-talet kom två mästerliga filmer om avlyssning, nämligen Francis Ford Coppolas Avlyssningen (the Conversation) och Brian DePalmas Blow Out. Både handlade om hur staten avlyssnar sina medborgare för att kunna använda det för egna politiska syften. Det fanns även under denna tid flera andra filmer som berörde liknande teman som Six days of the Condor, The Parallax View och Manchurian Candidate.



På 90-talet kom avlyssningstemat tillbaka, allra tydligast i filmen Enemy of the State. Enemy of the State skulle visa sig vara en rätt kuslig förebråelse av avlyssning och synen på amerikanska medborgares rättigheter innan kriget mot terrorn startade 12 september 2001. Det är heller ingen tillfällighet att Gene Hackman gör en uppdaterad roll av sin roll från Avlyssningen. Det verkade som att 90-talet behövde en påminnelse att med ny teknik så blev möjligheterna att avlyssna det egna landets medborgare bra mycket större och enklare än på 70- och 80-talet. Under denna tid kom även Wim Wenders bortglömda End of Violence som just handlar om skapandet av ett övervakningssamhälle. Filmen är amerikansk och handlar en del om förhållandet till våld. Filmen är gjord av en tysk vars erfarenheter från DDR och kommunistregimers övervakning här sätts i ett nytt sammanhang. Kan jämföras med De andras liv (läs nedan).
Så kom 11 september 2001. Kriget mot terrorn började och med det nya möjligheter att avlyssna det egna folket. Officiellt var det inte så många som protesterade mot statens möjligheter att avlyssna och inskränka folks rättigheter. Lägg märke till att detta är ett folk som lever i ”the land of the Free” som de sjunger i sin nationalsång, där alla vet sina ”miranda rights” från TV (You have the right to…) och som har en konstitution vars första del handlar om frihet av olika slag.
2002 kom Minority report. En film som handlar om ett övervakningssamhälle där man dömdes för brott man kunde tänkas begå. Handledning finns här.
Hollywood tyckte med andra ord att det var dags att ännu en gång påminna amerikaner och resten av världen att det inte är helt lyckligt att avlyssna sina egna medborgare. Detta hände i alla möjliga filmer som Simpsons, Hulk, I Robot, Bourne-filmerna, Red Eye, Transformers, Shooter och Die Hard 4.0.
Även filmer som filmkritiker gillar som Red Road, Dolt Hot (Caché) och De andras liv tog upp problematiken. Red Road handlar om övervakningssamhället i England där man satt upp tusentals kameror för att övervaka mot terrorism. I Dolt Hot är det en berättelse om hur vi som tittare på film övervakar karaktärerna i filmen. Någon skickar videokassetter till ett par som filmats och vad denna filmning gör med paret. De Andras liv är en film om forna DDR men en samtidigt en viss påminnelse om hur ett övervakningssamhälle kan se ut och dess konsekvenser för de som lever i det samhället. Filmen har fått kritik från forskare av Stasi som säger att filmen är en skönmålning av övervakarna. Det finns inte ett enda dokumenterat fall av någon högre övervakare som hoppade av eller ändrade åsikt. Oavsett är det en film om övervakning det är en utmärkt film på alla sätt.
I fredags hade Eagle Eye premiär. Filmen hatades av svenska recensenter. Publiken verkar dock gilla den. Förmodligen för att det är en film som är helt rätt i tiden i dessa FRA-tider. Vad skall vi ha övervakning till? Vem skall använda den och finns det någon garanti att det inte kommer att missbrukas? Det är några av frågorna som filmen ställer. Allra mest handlar det om frihet. Hur fri är du om allt sker runtomkring dig kan övervakas? Om allt du gör övervakas för att definiera, kategorisera och ringa in just dig. Vem bestämmer när och hur denna information skall användas? I USA har man redan genomfört samma inskränkningar som man vill genomföra i Sverige. De flesta amerikaner vet dock inte om detta. Den debatt som vi haft om i Sverige har varit fullkomligt frånvarande i USA. Så Hollywood passar på att visa i olika filmer som de ovan att informera folket, både i USA och resten av världen. Så vad gäller Eagle Eye - skolbio? Nej, förmodligen inte men borgerliga partier i riksdagen borde ta sig en titt på den och fundera över begrepp som frihet – ett begrepp de fullkomligt verkar förlorat innebörden av.