Att arbeta med OS i skolan - praktiska tips och annat!

Idag invigs OS i Peking. Även om SVT tyckte skolorna skulle betala för att visa OS så anser Filmpedagogerna att det är utmärkt att arbeta med det i skolan. Anledningarna är flera – det går under skoltid, det går i början av terminen, det finns massor att sätt få in det i undervisningen (tips kommer nedan) och SVT har numera sagt att det ät möjligt att göra det gratis. Tittar ni på det strömmande är det fortfarande helt lagligt också!

Varför Peking?
OS kommer för första gången att ske i världens största land, sett till antal invånare. Det är även ett framtidsland och stormakt inom ekonomi, teknik, företagsamhet och militärt. Det är egentligen rätt märkligt att det inte skett tidigare. Visst är det en diktatur men andra länder som Sovjet har haft det tidigare. Speciellt med tanke på hur mycket OS och idrott idag handlar främst om ekonomi och inte om det sportsliga. Tiden då det bara var amatörer i OS är en svunnen tid.
Lite intressanta siffror i sammanhanget. OS högst betalda idrottsmän tjänar: 1.Kobe Bryant (USA), basket: 233 miljoner kr/år. 2. LeBron James (USA), basket: 228 och 3. Ronaldinho (Brasilien), fotboll: 222 (Källa: DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3175&a=800911)
Internationella Friidrottförbundet IAAF (vars ena A en gång stod för amatör har ökade sin omsättning från 50,000 dollar 1981 till 40 miljoner dollar 1999 (källa: Filter). Coca-Cola, McDonalds, Visa och Samsung betalade 5,5 miljarder kronor för att använda sig av os-loggan i Turin och Peking. TV-rättigheterna från senaste OS uppges ge 10 miljarder dollar. (Källa Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/ekonomi/article354239/Jattar-ger-miljarder-for-OS-ringarna.html).
För att sammanfatta, det handlar om helt otroligt mycket pengar idag. Det innebär även att bara enorma länder (främst ekonomiskt, kommer få anordna sommar-OS i framtiden – men även andra stora mästerskap). OS i Aten som gavs till Aten av historiska skäl snarare än ekonomiska är nog det sista lilla OS:et.

Sport och mediepedagogik-handledning
På filmpedagogik.nu finner ni en handledning som är anpassad till att arbeta med idrott och media i skolan. Handledningen är inte helt aktuell (faktiskt skriven till förra OS) men nedan kommer Peking anpassade övningar. Kombinera gärna handledningarna. Ladda ned här.

Arbeta med det i skolan – praktiska övningar
Enklaste sättet att arbeta med OS i skolan är att arbeta med rapporteringen av och kring OS. I över ett års tid har svenska medier rapporterat om Kina och Peking utifrån det faktum att OS sker där i år. Kolla upp hur denna rapportering har sett ut! Välj tidning, radio, TV eller kombinera och studera rapporteringen. Vad är det som lyfts fram – är det positivt/negativt, vilka är det som uttalar sig: Kineser/utlänningar, vanligt folk/toppar/experter. Studera även om och hur an låter enskilda individer/händelser stå för en helhet. Diskutera vad som skulle hända om man granskade andra länder så här?
I dagens DN skriver den kinesiska journalisten Lijia Zhang om vad hon anser vara en orättvis bild av Kina inför OS. Läs och sätt i förhållande till det ni själva får fram genom. Artikeln finner ni här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=813129

Eller på engelska från Guardian (den är lite ojämnt översatt till svenska)
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/aug/03/china.olympicgames20081

Diskutera varför rapporteringen ser ut som den gör? Är det för att nyhetsrapporteringen ser ut så? Att man främst väljer spektakulära och negativa nyheter? Eller har det att göra med att Kina är långt borta – talar ett språk få av oss kan och inte riktigt ser ut som vi, vita västerlänningar?

Mediaövning
Studera själva sändningarna. Arbetar ni med media – diskutera hur man filmar och berättar sport. Hur berättar man med olika bildutsnitt? Hur filmar man? Hur klipper man? Varför gör man så? Hur ser sändningarnas dramaturgi ut? Hur skapar man spänning och hur är det i förhållande till andra berättarsätt som spelfilm och TV-serier etc. Diskutera även om ni tror att det har förändrats och varför? Påverkar det faktum att det sänds i HD (Högupplöst) hur man väljer att visa sändningarna? Påverkar det att mycket är filmat för att visas i Widescreen, på platta Tv-apparater? Påverkar det att en hel del kommer att visas och ses digitalt i datorer?

Bildövning
Jobbar ni med form, stil och design i skolan finns det en del intressant att jobba med. För OS-arrangemangen har olika grafisk profil. Studera den grafiska profilen för Peking OS. Hur ser den ut? Varför har man valt den form och stil man valt? Vem och vad är den grafiska profilen vald och gjord för?
En annan lite rolig sak ni kan göra är att studera gamla profiler och loggor. På denna sajt kan ni se och jämföra alla OS-tävlingars loggor.:
http://www.2008beijingolimpics.com/the-olympics/feature-all-the-olympics-logos-from-1896-to-2012/
Studera och diskutera hur loggor som fenomen utvecklats men främst hur och vad loggorna skall förmedla har ändrats under åren.

Arbeta med spelfilmer
Det finns många filmer om idrott. Vissa handlar om OS – andra inte. Vissa är intressanta att arbeta med i klassrummet. Den mest intressanta är fortfarande en av de äldsta nämligen Leni Riefenstahls Olympia från Olympiaden i Berlin. Det är fortfarande ett mästerverk i propagandaklassen och står fortfarande som inspiration för tusentals reklammakare, musikvideoskapare och filmregissörer. Många vet kanske inte ens om det. Vill ni ha lite fler OS-filmer tips kolla in dessa:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=808692

Eftersom Kina är en enorm ekonomisk stormakt och ett land under stor utveckling så sneglar Hollywood allt mer på Kina. Att få filmer visade där är inte bara en fjäder i hatten utan även mycket Yuan/dollar i plånboken. Allt fler filmer från Hollywood kommer att rikta sig mot Kina, utspela sig i Kina och ha kinesiska skådespelare. I sommar har vi fått se tre exempel i Sverige.
Den mest lyckade är tveklöst Kung Fu Panda. En mycket underhållande film som är given på skolbio. Det är även en film som gått bra i USA men kanske viktigast av allt – fantastiskt bra i Kina. Filmen blandar rätt friskt mellan kulturerna och lyckas få ihop en universell berättelse för alla kulturer. Några kineser har haft invändningar mot filmen men folket i Kina verkar älska den. Det finns många bra sätt arbeta med den i klassrummet. Dramaturgiskt, innehållsmässigt, stilistiskt, inom sagor och myter och filmhistoriskt är bara några sätt att arbeta med den.
Den utmärkta Dark Knight använder sig av Kina på ett annat sätt. En del av filmen av filmen utspelar sig i Kina och har kinesiska skådespelare. Det är ett sätt som allt fler filmer använder sig av speciellt agentfilmer. Ett enkelt sätt att få med Kina utan att direkt förolämpa dem.
Förolämpande är däremot bioaktuella Mumien – Drakkejsarens grav. Främst för att det är en dålig film men även för hur den förhåller sig till Kina och dess historia. Visst talas det en del kinesiska i filmen men det viktigaste språket är ändå engelska. På något märkligt sätt förstår Drakkejsaren som varit död i tusentals år engelska (kanske är det en superkraft han har?). När Michelle Yeohs karaktär skall kalla upp soldaterna begravda under kinesiska muren, så läser hon den gamla besvärjelsen på engelska. Yetin – Himalyas legendariska snöodjur är tydligen uppfödda på amerikansk fotboll. Så där håller det på. Om de tänkt visa filmen i Kina vet jag inte men helt glada blir nog inte kineserna när de får se den.

Kinesisk film
Bästa sättet att dyka in i kinesisk filmkultur är ändå att se kinesisk film. Många har handledningar och väldigt många passar för visning i klassrummet. Zhang Yimous gamla filmer som Ju-dou, Den röda lyktan och Att leva fick många att få upp ögonen för kinesisk film. Hans moderna filmer som kampsportsfilmerna Hero och House of flying daggers är estetiska mästerverk. Hans mer personliga Att rida ensam i tusen mil är en intressant skildring av dagens Kina. Lite innan Yimou lyckades sprida den kinesiska filmen till en västerländsk publik gjorde även Chen Kaige det. Tillsammans gjorde de Den gula jorden (med Yimou som fotograf). Själv gjorde Kaige Farväl min Konkubin som är en av de mest framgångsrika kinesiska filmerna utomlands sett till priser och uppmärksamhet.
Bland dagens filmare kan man nämna taiwanesen Ang Lee som gjort två kinesiska filmer med enorma framgångar utomlands – Crouching Tiger, Hidden Dragon och senast Lust, Caution. På sätt och viss är dessa två filmer rätt symtomatiska för kinesisk film i Sverige idag. Kinesiska filmer som kommer hit är ofta antingen kampsports/hong kong filmer eller allvarliga dramer som ofta berör Kinas historia. Ytterligare en filmskapare som även han ligger på gränsen mellan det kinesiska och inte helt kinesiska är Wong Kar-wai vars filmer som Chungking express, In the mood for love och 2046 även de berör ämnena ovan. Vill ni verkligen fördjupa er i kinesisk film så läs Olle Sjögrens bok om kinesisk film: Röda berg och gula floder?

Filmpedagogerna önskar er ett trevligt OS i skolans och mediepedagogikens värld.