Ping-pongkingen som skolbio?

Hur bra är Ping-pongkingen? Passar den som skolbio? Efter att själv sett denna film alla runtomkring mig som gör film, skriver om film eller arbetar med filmpedagogik anser så fantastisk så undrar jag lite varför? För jag håller faktiskt med de amerikanska filmrecensenterna – filmen är för mycket form, vilket kommer i vägen för innehållet. Det är mycket snyggt gjort, bra spelat och säker dialog…men…det berör mig inte nämnvärt trots att det borde det. Lite påminner det om Wes Anderssons filmer som är jättesmarta, snygga, välspelade och fulla med smarta repliker men rätt känslokalla. Att Ping-pongkingen är kylig är rätt medvetet då den utspelar i ett islandskap. Ändå blir jag inte vidare djupare berörd än vid vissa tillfällen. Jag tror nog tyvärr att den inte kommer fungera sådär jättebra som skolbio. Att även unga kommer att tycka filmen är för märklig och distanserad. Så när filmen nu får filmhandledning och kommer få fyror och femmor av kritikerna, se den verkligen själv och fundera på om era elever kommer kunna och vilja diskutera den. Är ert svar ja – för all del jag kan ha fel – gå och se den med era elever. Skulle inte rekommendera den under gymnasiet. Den har dock årets snyggaste filmposter.