Film och lästips: Mer penisar tack!

När man föreläser om manligt och kvinnligt i film och TV är det intressant att diskutera nakenhet och objektifiering av kroppen. Vilka kroppar objektifieras, varför, har det alltid varit så och vilken effekt får det? Idag har den kvinnliga kroppen blivit den estetiska och erotiska normen. Frågar man dagens elever om vilken kropp de finner mest intressant estetiskt svarar c:a 80-85% kvinnokroppen oavsett om klassen består av 100% tjejer respektive killar. Hur har det blivit så? Teorierna och svaren är många men det har just kommit två mycket intressanta texter om detta. Den ena är Anja Hirdmans Den Ensamma fallosen den andra är Tom Fords text om manlig nakenhet i senaste numret av GQ Style.
Den manliga kroppen både syns och är osynlig samtidigt. Men den nakna manliga kroppen är fortfarande väldigt provocerande för stora delar av samhället. Det var intressant att se reaktionerna på utställningen med bilder i Alingsås och vilka bilder som det reagerades mest på? Vad tror ni var det bilderna av exponerade och objektifierade män eller av kvinnor? Kvinnor (främst unga) exponeras och objektifieras i så hög grad idag att folk inte ens reflekterar över det. Män får vi se manskroppen på ett liknande sätt då reagerar folk. Jag har frågat elever om hur ofta de sett nakna män i film och TV (pornografi undanräknat) och trots tiotusentals timmar mediekonsumtion är svaren typ aldrig. Vissa nämner Tillsammans andra äldre grupper nämner Änglagård. Amerikansk film och Tv blir det inte många exempel ifrån. Men så i höst kom Eastern Promises (som nu kommit ut på DVD) och nu i vår kom Dumpad (Forgetting Sarah Marshall).
Två filmer som uppfattas som amerikanska där huvudrollsinnehavarna är nakna. Inte på ett sexuellt sätt men oj vad folk reagerar i publiken. I Eastern Promises är Viggo Mortensen naken i ett slagsmål i ett badhus. Av naturliga skäl så tycker han det är viktigare att freda sig själv än skyla sig själv. Men oj vad folk reagerar över att han faktiskt har en penis (och att den syns). Under några veckors tid har elever frågat mig om man har body doubles i film. Javisst, svarar jag. Men han i Dumpad är det verkligen hans kropp, naken? Tror det, svarar jag, hört att man kommenterat den i flera recensioner. Tänkte att jag måste se denna film från Hollywood med en naken man i huvudrollen. I salongen var jag enda killen. Ett gäng tjejer i mellanstadieåldern och två i högstadieålder såg den med mig. Ojojoj vad dessa tjejer reagerade då de fick se en naken man. Mest nervöst fnitter, men även en del gapskratt. Tydligen är nakna män något unga kvinnor skrattar åt idag. Varför är det så? Skrattar samma tjejer om de skulle sett en helt naken kvinna? Tror inte det, och i filmen fanns det inga nakna kvinnor för få se vilken respons de fått. I Simpsonsfilmen får vi se Barts penis men inte å hans kropp utan bara penisen. Simpsons skapare Matt Groening kommenterade att hade fått för hög åldersgräns på filmen hade de satt en lapp över penisen och skrivit får enbart visas i Europa. Men nu verkar det som man faktiskt kan visa lite nakna män på film. Kanske börjar vi se en trendförskjutning där nakna män finns i annat en enbart porrfilm som pumpande fallosar (som Hirdman skriver). Blir det mer jämställt av mer nakna män i mainstreamkulturen? Förmodligen inte men det kan väcka en del tankar om hur vi ser på både kvinnor och män och det är j u alltid något.

Indiana Jones och Campbells förlorade skatt

George Lucas och Steven Spielberg har varit Joseph Campbells mest trogna lärjungar i Hollywood. Alla Spielbergs filmer och de flesta av Lucas har byggt på Campbells mytforskning. Allra tydligast var det i den förra Indiana Jones filmen. Nu har dessa två herrar gjort en ny Indiana Jones och det verkar som om de övergett sin läromästare, inte helt och hållet men ändå märkbart. När Lucas, som skrivit berättelsen som filmen bygger på, berättat i intervjuer innan filmen om hur de tänkt och om magin bakom Indy så har han refererat till Campbells tankar. När man sedan ser filmen verkar det som om han och Spielberg inte lyssnat på sig själva. Detta ger resultatet att den nya Indiana Jones är kanske den sämsta hittills. Visst har den en bra skurk och en hel del bra skådespelare men det räcker inte om inte berättelsen håller. Man kan fortfarande se filmen och bocka av delarna från hjältens resa men filmens djupare innehåll är inget vidare. Hade Lucas och Spielberg funderat mer på berättelsens mytiska innehåll hade de kunnat göra så mycket mer och så mycket bättre. Nu får vi ett pojkboksäventyr som i sina stunder är kul men som även innehåller många transportsträckor. Tyvärr saknas ett djup som bra berättelser enligt Campbell skall ha och därmed blev inte denna film en alltför bra film för att arbeta med i skolan.

Dokusåpan Allsvenskan

Det är kul när man flera år senare får rätt. I radioprogrammet Medierna i P1 den 28 april pratade man om fotbollsallsvenskan som en dokusåpa. Det var inte journalister som gjorde detta utan Urban Rydbrink informationschef hos Hammarby. Lyssna gärna på reportaget från Medierna:
http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1129741&isBlock=1

Då det är dags för fotbolls-EM och OS i sommar kan det verkligen vara på sin plats att påminna om två handledningar som handlar om sport och fotboll ur ett mediepedagogiskt perspektiv. Handledningarna är några år gamla men den verklighet de beskriver är fortfarande aktuell och mycket intressant att diskutera i skolan. Så en liten påminnelse till alla er kolla in dessa två handledningarna på filmpedagogik.nu
Fotbolls VM ur ett mediepedagogiskt perspektiv:
Sport ur ett pedagogiskt perspektiv: